Varsin medalj på Bänkpress DM

Jörgen = SILVERmedaljör på Bänkpress DM med 180 kg, vilket var 5 kg´s tävlingspers! Äntligen fick han med sig 180… nu kan han sikta mot 190! 😉

Förra helgen deltog vi båda på Bänkpress DM i Karlskrona. För min del var det säsongens allra sista tävling och ett kval till nästa års Bänkpress SM. För Jörgens del var det ett test inför kommande Veteran SM i november… och med personbästa som han länge jagat, är det nu bestämt att han kommer delta. Han har haft lite strul med ena axeln (båda är ju redan opererade, så de går inte att fixa mer) och inte kunnat tävla alls denna säsong. Han har mest hankat sig fram med bra och dåliga veckor… inget kul alls, men tyvärr ett faktum. Efter Sundsvallsresan i somras ändrade han teknik dessutom och det verkar ha gett resultat i positiv riktning! 🙂 Jag hoppas på ytterligare utveckling inför SM:et!!! 😀

Själv ville jag testa lite var min klassiska (utan bänkpresströja) styrka låg, men då jag drog på mig en sträckning i bröstmuskeln vid en uppvärmning direkt efter EM:et, kunde jag endast hålla igång med klossbänk och täta behandlingar hos sjukgymnasten. Tävlingens fokus fick omprioriteras och enda viktiga var att kvala in till nästa års klassiska SM – som i dagsläget inte är inkluderat i min tävlingsagenda, men man vet ju aldrig vad som händer! 😉 För min del blev det vinst och även jag satte tävlingspers, dock har jag gjort mer på träning, så det var inget märkvärdigt. 20 kg över kvalgränsen dock, kan ju kännas fint! 🙂

Maya Piraya

Då jag kommer ha en ”lättare” träningsperiod några veckor framöver, kommer mera tid ägnas åt hundarna!!! Skall bli så skoj! 😀 Fler vanliga skogsrundor med jogging och givetvis mera hundträning kommer fylla timmarna som annars spenderas på gymmet.

 

Annonser

 

EM SILVER

Det blev SILVER med resultat 162,5 kg – bara 2,5 kg från guldet och hela 25 kg före bronsplaceringen!!! 😀

Många undrar om jag är nöjd och JAAAA, självklart är jag nöjd! Faktum är att jag fick sistalyftet och pressade även upp 167,5 kg, men det blev underkänt p g a sänkning (tekniskt fel). Jag pressar aningen knöligt och behöver finputsa min teknik ännu mer, så vi har att jobba på fram till Bänkpress SM i januari, men självklart kommer fokuset ligga på VM:et i maj som nästa år kommer hållas i Litauen.

Island är vackert och jag fick en kanonuppladdning de sista dagarna före tävling. Själva tävlingen kändes bra. Jag vägde in på 70,70 kg – där måste jag erkänna att jag är lite besviken på mig själv… jag hade som mål att väga in över 71 kg (får dock max väga 72 kg) för att utrustningen skulle sitta så bra som möjligt (man vill ju fylla ut kostymen 😉 )… även det skall jag bli bättre på! Uppvärmningen gick planenligt och vikterna kändes lätta. I sista stund satte vi ingångsvikten till 162,5 kg och tyvärr fick jag en nersänkning i det första försöket, men det gjorde mig inte nervös, då jag kände att vikten var lätt… jag fick helt enkelt fokusera på att pressa om vikten i andraförsöket och då jämnare och snyggare! 😉 Min största konkurrent, ryskan Yulia Chistyiakova, gick in på 155 kg och även hon missade sitt förstalyft och liksom jag begärde hon omförsök på samma vikt. Båda satte vi våra ingångsvikter i andra försöket och jag gick upp i ledning med 7,5 kg. Innan tävlingen bestämde jag tillsammans med coacherna, att jag ville få det sista lyftet och så blev det. Ryskan gick på 165 kg i det tredje och sista försöket, pressade upp det och gick upp i ledning med 2,5 kg. Så vi begärde 167,5 kg för min del och även jag pressade upp stången och var glad… kanske hade jag vunnit… men jag hade känt att jag fick ett hack i lyftbanan på väg upp och kanske skulle det bli bortdömt såsom förstalyftet… och det blev det… tyvärr… men det gjorde liksom inget för jag hade ju fått med mig en medalj och inte nog med det hade jag utmanat fjolårets VM-etta!! 😀

Lyckoruset satt i en stund kan man säga… 🙂 Jag tillsammans med de svenska coacherna Conny, Andreas och Folke… TACK för all hjälp och för att ni står ut med mig, ha ha ha… för jag kan avslöja att vi alla har våra små egenheter när det väl kommer till tävlingsdagen! 😉

Jag, Frida och Karro var damerna som representerade Sverige på Island och vi kom hem med varsin medalj!! Det kallar jag girl power! 😀

Tidningen hörde av sig efter hemkomst och gjorde ett rejält reportage med mig på både framsida och dubbeluppslag! 🙂 Inte dåligt!! Helt klart den roligaste intervjun hittills – vi skrattade hela tiden… och såklart bra för vår ”lilla” dock växande sport att få synas i media!

Reportaget finns på hd.se

Den obligatoriska landslagsbilden, Bänkpress EM 2016, inklusive coacher och domare. Vilket härligt gäng!!! Skoj hade vi och jag längtar redan till nästa gång vi träffas! 🙂

Självklart vill jag också passa på att tacka min sponsor, Petra och Bengt-Göran på Karlsson Climate AB, för att ni tror på mig och hjälper mig med utrustning!! Och ett tack till Andreas Lind som hjälpte mig med att lägga upp träningen inför EM:et. Tack även till Billy på Kupolen som ser till att min kropp håller sig i trim och självklart ett JÄTTETACK till teamet bakom/runt mig på gymmet (ni vet vilka ni är!!!) som ser till att jag kan genomföra de tunga tröjträningspassen… ni gör även träningen rolig och får mig att längta till varje lördagspass!!! Och sist av allt vill jag tacka Dig Jörgen… att du står ut med mig och mina egenheter som infaller innan tävlingarna. Utan dig hade det aldrig gått! Jag är evigt tacksam att du låter mig leva min dröm och att du är en del av den! 🙂 🙂 🙂

Nu blir det tävling snart igen… Bänkpress DM i Karlskrona om dryga två veckor där jag skall tävla klassisk stil, d v s utan bänkpresströja. Även Jörgen skall tävla – det skal bli spännande!! Därefter blir det lite latjo lajbans träning och lite mer fokus på hundarna i några veckor innan jag åter börjar ladda för säsong 2017. Min stora förhoppning är att jag skall förbli skadefri, så att jag äntligen kan få utvecklas!

 

Nu bär det av till Bänkpress EM!

Sommaren har gått i rasande takt! Jag tog åtta veckor ledigt från jobb för att kunna fokusera på att komma tillbaks till elitnivå efter vårens fraktur i handen… kanske skulle vi lyckas få upp styrkan någorlunda, tänkte vi… Nytt samarbete inleddes med Andreas Lind i Sundsvall och det har verkligen gett resultat! Det har kostat blod, svett och tårar… och en jävla massa träningsvärk, ha ha, men det var det värt! Imorgon lunchtid bär det av till Island och deltagande på Bänkpress EM. Styrkemässigt är jag starkare än i våras, så jag hoppas på personbästa… o jag tävlar på min födelsedag, så jag hoppas ge mig själv en fin fölsepresent i form av en medalj! 😉

Ni som vill följa mig live kan logga in på http://goodlift.info/live.php lördagen den 20 augusti. Jag tävlar kl 12.00 isländsk tid, så det bör sändas kl 14.00 här i Sverige.

 

 

Mycket har hänt sen sist…

Det har som sagt hänt en del sedan SM:et i januari… jag blev uttagen till Bänkpress VM i Rödby/Danmark, vilket jag var otroligt glad och stolt över… blev sponsrad med utrustning av Petra och Nutte som driver det lokala företaget Karlsson Climate AB (stort TACK för detta stöd!!!)… åkte på influensa och tvingades till två veckors helvila, vilket nog var rätt bra för kroppen trots allt… reste till bänkpressmetropolen Sundsvall och tränade tillsammans med VM-coachen Andreas Lind, där jag bänkade ett inofficiellt världsrekord på träning och klossbänkade över (ja, ni läste rätt… ÖVER) den magiska gränsen 200 kg 😀 😀 😀 … heeelt otroligt och fantastiskt kul! Vem hade trott det för tre år sedan när jag bestämde mig för att försöka mig på en comeback inom styrkelyft??!! Fick även smaka på Linds omtalade hemmagrillade hamburgare, som var sjukt goda och tro det eller ej, men Jörgen och jag åt varsin 440-grammare (även det var ett personligt rekord, hahaha). Allt var kalasbra och jag levde i min fantastiska känsla, så kom oturen… ett tungt lyft gick lite fel och jag ”stukade” handen… tränade en vecka med hög smärta och bad sjukgymnasten att tejpa/fixera handen inför kommande bänkpressträning, MEN han envisades om att få handen röntgad, vilket gjordes redan nästkommande dag och tyvärr visade det sig att handen var bruten och det fanns ingen annan utväg än att fixera den med gips… sju veckor före Bänkpress VM. Ingen höjdare, men shit happens!!! Det blev två dagars totalvila från träning och MYCKET tänkande på hur jag ville gå vidare… och ni som känner mig väl vet att hur stora hinder jag än stöter på, så ser jag alltid någon form av lösning… och så även i detta fall… att jag inte kunde delta på VM i maj var ett faktum, men att se det fullt möjligt att kunna delta på EM i augusti gav mig energi att hålla igång kroppen rejält under tiden som jag gick med gips, för att dels skynda på läkningen och dels förbereda kroppen för tuff rehab direkt efter avgipsningen. Och där är jag nu! 🙂

Med endast fem veckor utan gips är jag redan tillbaks i repstyrkan (den som inte är insatt, så är det den styrka jag mäter med en s k 20-reppare eller maxantal repetitioner på kroppsvikten) och endast 10 kg från min maxstyrka (tyngsta möjliga utförande). T o m sjukgymnasten var helt lyrisk när jag besökte honom här i veckan, för det är väldigt ovanligt… MEN det har inte varit smärtfritt!!! När vi avgipsade handen blev jag rädd kan jag erkänna! Handen var benig, stel och otroligt svag… och hårig hade den med blivit! 😉 Orkade inte ens hålla ett glas vatten. Att lägga en skivstång på den muskellösa handen gjorde sjukt ont, men det var bara att bita ihop – läkarna hade ju förvarnat om detta. Jag hade varit i kontakt med tre olika läkare och samtliga såg möjlighet att kunna tävla i augusti, MEN de varnade även för att rehaben dit skulle bli smärtsam, dock var det inget som kunde gå sönder igen, så det var bara att ”köra på”.

Nu återstår endast två veckors rehab kvar följt av en veckas helvila från styrketräning och sen startar uppladdningen mot Bänkpress EM!!! 😀 Skall bli så spännande, för vi har inlett ett nytt samarbete med en ny tränare… 🙂 och jag har fått programmet för de nio veckorna fram till EM:et och det ser ut att kunna bli en massa träningsvärk, ha ha ha…

Under hela ”gipstiden” mådde hundarna prima… jag jobbade endast 50% och startade varje morgon med lång skogspromenad eller löprunda och givetvis fick någon av dem alltid hänga med! Ibland blev det t o m dubbla rundor, så då hann jag med båda på samma dag. När jag jobbar full tid och tränar 15 timmar/vecka, så hinns det tyvärr inte med denna lyx var morgon… men snart går jag på 8-veckors ledighet! 🙂

Men nu skall jag inte tråka ut er med alldeles för långt inlägg… målet blir att uppdatera oftare med kortare inlägg!!!

Givetvis var gipset rosa… i alla fall till att börja med… tränade mycket och det blev suggigt som fan, så jag gipsades om några gånger… hann med både svart och rött innan det åkte av, men rosa var helt klart finast! 😀

Handen efter avgipsningen… smal, stel och svag! Äcklig!! Inte min… 😉

Maya o Bubba på kalhygget… inte alls arrangerad bild 😉 … hur som helst, så blev den fin! 🙂

 

 

SM-GULD och REKORD

2016 kunde knappast börjat bättre!!! 🙂 Efter en hel höst med grundträning var det äntligen dags att göra årets första tävling, nämligen Bänkpress SM med utrustning. Detta år avgjordes vinterns SM-vecka i Piteå och resan dit var minst sagt lååång, ha ha ha… Tidigt i fredags morse blev vi skjutsade till Ängelholms flygplats. Därifrån flög vi till Stockholm för att sedan flyga vidare till Luleå, där vi hade en hyrbil som stod och väntade på oss. Som vanligt blev jag flygsjuk TROTS jag hade tagit min åksjukemedicin. Inget kul, då det är något som jag inte alls kan påverka… jag lider helt enkelt av svår åksjuka och får leva med det oavsett om jag vill det eller inte. Flygstarten i Stockholm var en av de värsta jag varit med om – kändes som om planet flög alldeles rakt uppåt likt en raket i ca 5 minuter och där satt jag och mådde fruktansvärt illa medan andra satt och tyckte att det var kul och kittlade lite i magen… hmmmm… orättvist!!! 😦 Hur som helst fick jag dubbla åksjukemedicinen, vilket bidrog till att jag kände mig som en levande zombie de närmsta timmarna. Tycker inte om att ta medicinen, men tyvärr är det ett måste och samtidigt en chansning för tävlingen – frågan är alltid: Hinner jag bli återställd innan tävlingsstart? För jag vill ju inte vara slö eller svagare p g a någon biverkning från medicinen.

Väl på plats besökte vi arenan för en kontrollvägning samt passade på att träffa lite styrkelyftsvänner, vilket fick mig på riktigt bra humör. 🙂 Eftersom vikten var låg, kunde jag återställa kroppen med en fet pizza lite senare på kvällen 😉 …. ha ha ha… det låter något, men faktum är att det funkar!

På lördagsmorgonen infann sig den där alldeles speciella och relativt starka nervositetskänslan – det är då man frågar sig själv, VARFÖR man utsätter sig och sin kropp för det, men samtidigt är det en känsla som hör till… lite nervositet skadar inte!!! 😉 Vi åkte ner till arenan på Pite Havsbad och inväntade invägning. Jag vägde in på relativt lätta 70,65 kg.

Uppvärmningen gick bra, men tröjan satt hårt och jag hade svårt att få ner de ”lättare” vikterna, så vi fick släppa efter tröjan rejält för att få ner den begärda ingångsvikten 155 kg som också gav direkt ledning i tävlingen. I andra försöket höjde vi till 161 kg som blev ett nytt svenskt och nordiskt rekord… efter det lyftet var glädjen enorm… som jag har jagat det rekordet!!! Det betyder mycket för mig att åter få ha det! 🙂 Men tävlingen var inte över där – jag hade ett lyft kvar och frågan var om vi skulle prova en tyngre vikt för skojs skull eller fullborda en s k stabil tävling och endast höja lite till… det fick bli det sistnämnda! Så vikten i tredje och sista försöket sattes till 165 kg och den kom upp aningen knöligt, men med tre vita lampor = GODKÄNT LYFT!!! 😀

Inte nog med att jag blev vinnare av damernas viktklass -72 kg, jag blev även tävlingens bästa damlyftare på wilkspoäng och fick med mig vandringspokalen! En mycket lyckad tävling!!! 🙂

Stort TACK till alla som hjälper mig på träningen – utan er hade detta inte varit möjligt! 🙂

På kvällen firade vi med fint restaurangbesök och bio. Jörgen provade renfilé med lingonsås och husets potatis, som var någon slags potatismos rullad till en boll med knaprig yta… riktigt gott… förutom själva tävlingen, så var det nog resans höjdpunkt!

Idag har vi rest hemåt Skåne mer eller mindre hela dagen. Jag med rejäl träningsvärk i halva kroppen… och Jörgen med lite ångest inför nattskiftet som han skulle hoppa på efter bara 45 minuters vila på hemmaplan. 😉 Imorgon är jag tillbaks i verkligheten… med bra mat, träning och allt vad det innebär. Närmast blir det tävling igen redan nästa lördag – serieomgång ett på hemmaplan i HAK Greppets lokaler på IH i Helsingborg. 🙂 Där kommer jag tävla klassiskt, d v s utan bänkpresströjan, för att kvala in till sommarens Klassiska Bänkpress SM.

Och med denna bild säger vi god natt! 🙂 Det var riktigt underbart i Piteå! Allt var vitt och kylan var härlig och jag blev påmind om alla mysiga skidresor under uppväxten… MEN sulfitlukten från någon pappersmassefabrik som då och då flög in med vinden kunde jag varit utan, ha ha ha…

 

Nytt år – nytt liv åt bloggen!

Helt sanslöst vad tiden går fort!!! Vi är snart halvvägs genom januari 2016! Var tar tiden vägen???!!! Hur som helst tänkte jag ge nytt liv åt bloggen detta år. 🙂

Om jag skall sammanfatta 2015, så gick en dröm i uppfyllelse – jag kom med i bänkpresslandslaget och representerade Sverige vid både VM och EM – helt fantastiskt!! Jag lyckades förbättra mig trots nyckelbensskadan jag ådrog mig tidigt på året, med relativt lång rehab som följd, där bänkpress var helt otänkbart de första veckorna. Tyvärr fick jag hoppa över både utrustade och klassiska Bänkpress SM och det svider lite i hjärtat… men jag fick helt enkelt lära mig att prioritera, vilket är viktigt för utveckling. 2015 var ett år med MYCKET nytt, nya kontakter och massa lärdom… och det kan göra 2016 sååå mycket bättre!!! 🙂

Jörgen och jag. 🙂 Jag kan inte ens beskriva hur tacksam jag är över all tid Jörgen lägger på att hjälpa mig genom att analysera min träning och olika träningsmetoder, skriva alla mina träningsprogram (trots mitt något oregelbundna arbetsschema), hjälpa mig på träningen, laga min mat när jag inte hinner eller är alldeles för trött, ta hand om våra hundar inför mina tävlingar då jag går in i en bubbla… jaaa, listan är lång… jag VET att jag troligen inte är lätt att leva tillsammans med om man inte delar denna tränings-/tävlingspassion, för vilken man hade ställt upp på allt det där?! Inte nog med det, så offrar han en del av sin egna styrkelyftsdröm bara för att jag skall få leva min. Och med allt detta vill jag lova att vara något bättre fru 2016! 😉

Ibland händer det att vi har ombytta roller… som när jag fick äran att ta del av coachingen på Veteran SM i Bänkpress. Måste erkänna att jag tycker det är minst lika roligt att coacha som att tävla! 😀

Hur gick det då? En sliten Jörgen tävlade och placerade sig på fjärde plats i klass -105 veteraner M1 i klassisk Bänkpress. Jörgen har inte fått till tröjbänken alls under 2015. Han provade lite olika modeller, men det ville sig inte riktigt (troligen för tajt modell, så han kommer prova en storlek större detta år)… dessutom blev han övertränad under sommaren och hade lång återhämtning… och en tuff viktnedgång på det var ingen god ekvation.

Min egna träning går riktigt bra just nu. Om knappt tre veckor tävlar jag på Bänkpress SM i Piteå. VILKEN resa för att få delta på ett SM i detta land, ha ha ha… först flyg till Stockholm, sen vidareflyg till Luleå och sen får vi åka neråt landet igen i hyrbil till Piteå… fast det skall bli riktigt skoj att få träffa alla igen!! 🙂 Vikter som kändes ok förra året känns lätta nu, så jag hoppas på en bra tävling med 2-3 lyft och nytt tävlingsPB. Givetvis hänger Jörgen med som coach, fast pappa får stanna hemma denna gång och heja från soffan… och morsan får som vanligt ta hand om hundarna.

Såhär kan det se ut när jag tränar… 180 kg på stången… och ett team som ser till att säkra lyftet ifall något skulle gå fel. 🙂

Hundarna mår prima och har hunnit fylla 5 och 7. Bubba har förändrats och blivit en kelgris som helst vill krypa upp i knäet och ligga så nära som möjligt (lite jobbigt med hans storlek). Maya är precis som tidigare… hon blev liksom aldrig vuxen utan stannade kvar i det knasigaste unghundstadiet, ha ha ha… helt ärligt! Och sedan Inka lämnade oss har hon blivit sjukt svartsjuk på Bubba! Under året fick vi tyvärr ta bort gammelkatten Emma p g a hennes höga ålder och med Maya i huset blir det ingen ny katt på ett tag… lite delade känslor kring det, men samtidigt är det skönt att kunna lämna garderobsdörren öppen utan att få samtliga kläder nerhårade, ha ha ha…

Ett klassiskt ”skolfoto” som Jörgen kallar det… 😉 Bubba & Maya

Bubba med sin boll efter ett gediget uppletande av främmande föremål

Maya i strövområdet

Nu kallar bingen! Börjar tidigt imorgon bitti – inte min visa, men vad gör man inte…. 😉

 

Så var hösten här…

Med en tänd kvällsbrasa i kaminen kan jag lätt konstatera att hösten är här! 🙂 Sommaren har varit intensiv och trots fem veckors semester, måste jag erkänna att jag inte alls kände mig utvilad när det var dags att återvända till jobbet. Har aldrig tidigare känt så, men allt har sin förklaring…

För er som väntat på en rapport om Bänkpress EM, kan jag väl säga att det inte gick som jag förväntat mig. Jag var väl förberedd och formen var på topp. Direkt efter Bänkpress VM:et i maj bytte jag bänkpresströja och den visade sig ge mig ytterligare kilon på stången, så vi bestämde att jag skulle satsa på att tävla EM i den trots att tiden var knapp. Alla var vi överens och träningarna tydde på att det var rätt beslut. Uppvärmningen på tävlingen gick riktigt bra och det kändes som att dagen då jag äntligen skulle få internationell medalj var kommen. Sen hände något som vi än idag inte riktigt kan förklara… jag gick in och lyfte, men inget stämde… första lyftet gick uselt, andra kom upp men blev underkänt och tredje kom också upp, men jag orkade inte låsa ut armbågarna… jag var arg och besviken… jag hade ”bommat ut” mig! Jag förstod ingenting!! Jag hade inte missat den vikten på träning de sista 5 veckorna!! Varför skulle jag missa just den dagen?!!

Fokus!! Foto: Jukka Saunamäki

Förutom att tävlingen inte gick planenligt, var resan tillsammans med de övriga i landslaget (tävlande och coacher) kanon! Vilket gäng! 🙂 Och tack för allt stöd både före, under och efter tävling! Dessutom var Jörgen och pappa på plats, vilket gjorde det hela komplett!! Hittills har de kunnat följa med mig på varenda tävling och det är sååå uppskattat!! 🙂

Missen på EM har dragit med sig en del ändringar i höst. Istället för en tävlingsfri period med rejäl grundträning samt vila från de supertunga vikterna, får det nu bli tävlan i både september och november. Och det tjänar inget till att tävla med en ”lättare” bänkpresströja, när det är denna jag vill satsa på säsongen 2016. Det blir helt enkelt till att köra på ganska tungt hela hösten!

Annars flyter allt på… och hösten gör sig mer och mer påmind. Ett säkert hösttecken är vårt underbara Katsuraträd vid ingången som luktar pepparkaka när löven gulnar och börjar falla av… och den processen är redan igång. Hoppas det blir en härlig höst med många soliga dagar, så man kan njuta i trädgården och skogen tillsammans med hundarna! 🙂

Härlig sensommarrabatt i våran trädgård… 🙂

Som ett skolfoto, ha ha ha… 🙂 Från våran joggingrunda imorse… regnet öste ner och höstjackan fick åka på, men lika glad för det var Maya… bara hon fick följa med! 🙂 Hon OCH Bollen.